Jag skar mig igår,
det gjorde ont. Men,
jag fick åtminstone användning av mina födelsedagsplåster,
alltid något.

Note to self,
titta ALDRIG på ett halvt criminal minds avsnitt innan du åker ut till en ödslig, mörk plats utanför eneby för att hämta brorsorna efter fotbollsträningen. Och spela för guds skull inte läskig tysk musik i bilen medan du väntar.
Jag tror jag håller på att utveckla mörkrädsla.

Läste en gammal NT imorse,
(Orkade inte gå ut och hämta den nya, det var kallt ute)
I alla fall, fastnade i en artikel om färdtjänst,
och att samtalen till färdtjänst i Norrköping styrs om till personal i Moldavien.
Personalen där har bara läst svenska ett kort tag, för att kunna svara när pensionärer i Norrköping ringer.
Och genast kände jag mig elak, med tanke på att jag ringde färdtjänst i somras.
Kanske skulle jag frågat människan om Moldavien istället,
Har ni någon motvarighet till falukorv och dalahästar till exempel.
Och har ni osthyvlar?
Men istället tvingade jag människan att ringa tillbaka när hon tagit reda på svaret på min fråga.
Som förresten nog inte var särskilt lätt att svara på.
Stackars moldaviska kvinna.

I natt åkte föräldrarna utomlands,
(okej, begravning i Finland)
och lämnade mig och brorsorna ensamma hemma.
Vilket betyder att jag har makten,
trevligt.
Jag skulle i princip kunna hitta på massa dumma regler för dem,
men jag är snäll, så sånt gör jag inte.
Istället ska jag:
-Laga mat
-Diska
-Tvätta
-Handla

Torka bordet tänker jag dock överlåta åt någon annan,
finns det något värre än disktrasor?

Åkte in till storstaden idag för att handla lite nyttigheter,
dvs. inte kläder, utan andra saker jag säkert behöver till australien.
Hårsnoddar t.ex.
Inte för att de inte har sånt där,
(eller, vad vet jag, jag har ju aldrig varit där förut)
Men mest för att jag ska slippa springa och leta efter sånt när jag kommer dit.
Hårsnoddarna jag har nu har nämligen knappt någon resår kvar,
kanske är det därför jag inte har uppsatt hår just nu..


För tre minuter såg jag ut såhär,
trevligt va?

Imorse,
tidigt. Mycket tidigt var jag ute och sprang.
Det var kallt, mycket kallt.
Sådär så att man drog in händerna i jackärmarna och drog upp kragen så lång man kunde.
Och när man gör så kan man ju inte låta bli att bita på kragen.
Så springer man där, med armarna indragna i ärmarna,
ser ut lite som en pingvin.
En pingvin som biter i kragen på jackan.

Tittar på fullpott, man ska se en bild som gömmer sig i en annan bild.
Klarar man det inte har man inte magiska ögon.
Jag har tittat på programmet i en timme nu,
jag ser absolut ingenting. Det är nog något fel på mina ögon.


Hittade en liknande bild någonstans ute på internet.
Det ska tydligen finnas en dold bild någonstans i den här bilden också.
Jag ser den inte.

Eftersom vissa tydligen tvivlar på att jag har bakat mina kakor själv lägger jag ut receptet.
Ni kan ju alltid testa att baka dem och se om de blir likadana som de här. Om inte är ni dåliga på att baka.

Cookies (ca 12-15 stycken)
100g smör
1dl farinsocker
1/2 dl ljus sirap
1 ägg
3dl vetemjöl
1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver)
1/2 krm salt
1tsk vaniljsocker
75g mörk choklad
3/4 dl sötmandel

Skär smöret i tunna skivor. Rör ihop smör, socker och sirap i en skål. Rör ner ägget i samma skål. Blanda mjöl, bikarbonat, salt och vaniljsocker i en annan skål. Rör sedan ner mjölet med de andra ingredienserna. Hacka choklad och mandel, blanda ner i skålen med allt det andra. Klicka ut smeten på en plåt. Stoppa in i den 175 grader varma ugnen och vänta 12-15 minuter innan du tar ut det.

Moa var här ikväll,
och tydligen kände hon för att testa mina parfymer.
Var och en för sig luktar de gott, men en blandning av alla är inte det trevligaste.
Mitt rum luktar just nu ungefär som parfymaffären på finlandsfärjan.
Jag vet inte om det är en lukt jag vill somna med.
(fast kanske den söver mig, som nån drog, kul isåfall..)

Lördagsfika,
baka cookies och lägga upp dem på ett kakfat.

Igårkväll skulle det varit filmkväll hemma hos Frida,
men filmkvällen blev istället håna-personalen-på-färjan-och-se-på-idol-kväll.
Och ärtligt talat, vad är grejen med färjanväktarens hår?
Långt, blonderat men kort på huvudet liksom.
Som någon sorts mystisk variant av hockeyfrilla.
Och, nu har jag sett på idol iår,
duktigt av mig, eller hur?
Blir nog troligtvis första och sista gången,
men ändå...

Läste Metro förut idag,
tydligen har det varit någon sorts bloggala igår.
Bloggawards, med ett eller två g, det är nog mindre viktigt.
Anledningar till att inte jag var bjuden?

1. Jag har nog aldrig visat upp mina skor och skrivit inköpställe under bilden. Inte heller priset för den delen.

2. Enda gången jag berättar om min sminkning är när jag exempelvis skriver om hur jag misslyckas totalt med den.

3. Jag har aldrig varit, kommer aldrig bli, drömmer inte om att bli modell.

4. Jag har ingen liten hund som jag kan stoppa ner i en väska när jag känner för det.

5. Mitt hår är inte fjortisblonderat (snarare gråaktigt) och inte roar jag mig med meningslösa videoblogginlägg heller, förutom här då.

Eller så är det kanske för att jag aldrig läser veckorevyn. Ja, så är det nog.

Ibland när jag inte har något att göra brukar jag tänka att, skulle jag äta nu skulle jag inte vara så uttråkad.
Småätande, tröstätande, äta-i-brist-på-annan-sysselsättning, första stegen till fetma, jag vet.
Men, laga mat brukar jag inte göra, det tar så lång tid.
(Jag vet, konstig logik, om jag ändå inte har något att göra kan jag ju likagärna laga mat)
Istället tar jag fram en burk honung ur kylskåpet, tar fram en sked och äter.
Aldrig mer än en sked, då tar den ju slut så fort.
Är det konstigt att äta honung så?
Jag har fått för mig det, så ibland, när någon annan är i köket, kokar jag te istället.
Tar en sked honung för att stoppa i mitt te,
(fastän jag HATAR sött te) och säger något i stil med,
"Nej, det blev alldeles för mycket honung", ser lite ledsen ut, och stoppar in skeden i munnen för att äta upp det överflödiga.
Sedan stoppar jag ner skeden med det lilla som är kvar av honungen i min tekopp och dricker sedan upp mitt te, medan jag tänker på hur mycket godare det hade varit om jag inte hade stoppat honung i.
Men allt för att verka normal, eller hur?
Kanske föddes jag i fel kropp,
kanske är jag egentligen en björn.

Ever seen Next on MTV? Seriously, that could to be the worst show ever.
I mean, something must definitly be wrong with the daters. Cause, why would anybody describe herself as "a piece of fine chocolate" or "a hot moccalatte" if she's normal? Or, maybe that's just the american style, maybe that's normal there. I don't know, but I do know that it would be really weird if I should start introducing myself in the same way.
Can't really compare myself with chocolate or latte, it would have to be something a bit whiter, like Vanilla Ice Cream. But, how hot is that? (Ice Cream is cold if you didn't know that already.) I could never be on next, but lucky, I don't have to.

By the way, it's only 35 days until I leave Sweden for Australia. That's the reason for this foreign language I've been using. Cause, I've heard that they don't speek swedish down under, odd as that may seem.

Idag tog jag en tur till Folkuniversitetet och hämtade ut mitt engelskacertifikat som äntligen kommit.
(Bara sådär 4 månader efter att jag gjort provet)
Kanske kan vara bra att ha med till Australien,
om någon frågar om mina engelskakunskaper är det ju bara att trycka upp diplomet i ansiktet på dem.
Kanske är lättare att få jobb då,
(alltså, när jag har ett certifikat, inte om jag trycker upp ett papper i ansiktet på arbetsgivaren, det är nog inte det smartaste man kan göra)

Tänkte jag skulle ge High Fidelity en chans imorse,
fastän Jack Black är med.
(Kan vara min absolut hatskådis nummer ett)
Men herregud vilken tråkig film det var,
2 timmars sömnpiller ungefär.
Jag brukar gilla Nick Hornby, och eftersom han skrivit boken borde ju filmen vara bra.
Men så fel man kan ha.
Jag såg klart filmen ändå,
har man inte sett hela kan man inte klaga liksom.
Men eftersom jag nu sett filmen, från början till slut får jag klaga.
High Fidelity kan vara den sämsta filmen jag någonsin sett.
(Bortsett från den svartvita westernfilmen vi såg på engelskan för ett par år sedan, då det mest spännande var en gammal stol, och den dramatiska musiken som spelades varje gång stolen var i bild.)

Lördagskvällen spenderades inte på något diskotek,
inte på bio, inte heller på någon fest.
Nej, lördagskvällen spenderades i missionskyrkan i Finspång med ett gäng finspångare.
Coolt ställe, vi spelade Rock band,
(fast, jag förstörde mest för alla andra, jag är nog den sämsta någonsin på det spelet)
Tittade på Karin, Klara, Sara och Olivias outsidersparodi på storbild,
åt sallad, spelade spel, innebandy och KILLERBOLL!
Precis sånt som man alltid gör i en kyrka.

Inte nog med att det togs bilder,
det filmades även. Nu har youtube äntligen bra material.
Och exklusivt nog får du ta del av det utan att behöva öppna en ny flik,
bara att klicka på play här nere och se piraten och andra udda varelser.
Bra va?

Jag vet inte vad ni gör klockan ett på en lördag,
men i Svärtinge är det i alla fall party!

Note to self: När du planerar att fickparkera nästa gång,
börja med att BACKA in, det går så mycket bättre.