Var och handlade med mamma igår,
köpte schampo, 2 för priset av 1.
Kändes smart tyckte jag.
När vi kom hem slog det mig plötsligt,
jag åker till australien om 20 dagar.
Hur i helvete ska jag hinna använda så mycket schampo?
Så, antingen kommer jag ha väldigt vältvättat hår nästa gång ni ser mig,
eller så kanske jag sparar en flaska tills dess att jag kommer hem i maj.
För, hem planerar jag faktiskt att åka,
även om tanterna i lunchrummet här är övertygade om att jag kommer träffa någon aussiekille och stanna kvar där för alltid.

Fick ett samtal förut,
uppenbarligen en busringning. Lät ungefär såhär,

-Välkommen till Telia support, Emelie Hofman!
-Vilken storlek har du på tuttarna?
-Ehm..vill du veta sånt får du nog ringa någon annan stans.
-TUTTSUGARE!
och så slängde han på luren.

Fortfarande förstår jag inte hur man orkar busringa till supporten,
är ju miljontals val man måste knappa sig igenom bara för att få prata med en människa och inte bara en automatisk röst. Men, det finns väl människor till allt antar jag. Och, det livade ju i alla fall upp stämningen litegrann här på supporten.

Det är halt ute.
Kombinationen halka och högklackat är inte bra.
Det tog många minuter att sakta glida fram de ca 50 metrarna från gatan fram till dörren hit.
Men, fram kom jag,
och till på köpet lyckades jag faktiskt stå på benen hela vägen.
Bra av mig.
Och om 3 minuter ska jag börja svara i telefon.
Hoppas på en hel massa e-postproblem.

Jag dricker svartvinbärste och äter svartvinbärsläkerol.
Bli inte förvånade om jag, nästa gång ni ser mig, är väldigt svart och rund som en boll.

Fick ett mail nyss,
med endast ett kundnummer i ämnesraden. Jag blev rädd,
som alltid när man får sådana mail.
Det betyder nämligen att man har gjort något fel med den kunden det gäller,
och att man nu ska få skäll.
Men vad står det i mitt mail när jag öppnar det?
" Blev du rädd att du hade gjort något fel nu? Det blir jämnt jag när jag får sånna här mail! Prkomade den. Var mest bara what are the odds att vi hade samma kund."

Det var ju snällt, skicka mail bara för att skrämma mig...

Pratade med en gammal tant förut,
hon var väldigt upprörd över en datakurs hon hade betalat dyrt för,
och som endast lärde henne excel.
"Jag jobbar inte på något kontor, så jag behöver inte kunna det där programmet"
Stackarn hade bara velat lära sig att maila, men fick istället veta allt om tabeller och hur man gjorde uträkningar i excel.
Det där med koder var hon också upprörd över,
det är olika lösenord till epost, kontokort, portkod och allt möjligt.
Sånt som hon omöjligt kunde komma ihåg.
Allt var tydligen lättare förut, då hade man inte epost och sånt krångel.
Då skickade man brev och var nöjd med det.
Tydligen önskade hon att ingenting skulle ha förändrats från när hon var liten.
Det var så mycket bättre då.

Det är inte lätt att bli gammal.

Igår var jag och Moa på äventyr i Linköping.
Internationellt körkort skulle vi fixa,
lagom till Australien.
Och allt som kunde gå fel gick också fel.

1. Vägbeskrivningen från Eniro stämde inte, det var vägarbete i nästa hela centrala Linköping.

2. Efter att vi äntligen hittat dit fungerade inte deras porttelefon.

3. När vi till slut lyckats få tag i deras telefonnummer fungerade inte dörren.

4. När vi slutligen kom in var det kö.

5. När vi bara skulle fixa vackra körkort hade vi glömt ta med oss foton.

6. Till vår lycka fanns det tydligen en fotoautomat vid centralen, problemet var bara att vi inte hittade dit.

7. När vi äntligen hittade dit, efter att ha åkt helt fel enligt kartan vi fick, hade vi inte 5 tior.

8. Efter att ha sprungit runt ett tag lyckades vi växla till oss fem tiokronor.

9. Efter att ha fotat oss sällskapsresanstyle blev fotona helmysko. Jag ser ut som en apa, moa är inte helt i bild.

10. När vi slutligen hittat tillbaka till körkortsstället hade vi skrivit fel födelseort, efter samtal hem lyckades vi få reda på de rätta orterna.

Men, tillslut fick vi våra internationella körkort, och en mönsterdjupmätare till på köpet. Och, sedan var det bara att cruisa hem till Norrköping. (Mycket coolt med bil med cruisegrej, man behöver liksom inte gasa eller någonting, bara styra och bilen kör själv den hastigheten man ställer in)

- Jag visste väl att bara jag kom till någon i Norrköping skulle jag få bra hjälp.

Tydligen förstod kunden inte riktigt norrländska och skånska,
östgötska var så mycket bättre.
Behöver man nämna att kunden också bodde i Norrköping?

-Hej, jag har lite "Problems" här.
-Jahaja, med internet då eller?
-ja precis, med vårt "Broadband" så att säga..
-Okej, jag ser att ni har kontakt...blablabla (en massa saker som jag inte orkar skriva ut)
-Okej, då kanske vi måste "restart" våran server här.
-ja, testa med det..
-Japp, fungerar det inte kommer jag "let you know about it"

Vad är det för fel på svenska? Tycker folk att det låter seriösare att blanda in engelska uttryck? Låter mest dumt tycker jag.

Härligt att man har ca 400 mail att läsa när man kommer tillbaka hit.
Som att man skulle ha tid att läsa dem liksom.
Kastade dem, säkert stod det massa viktigheter i dem som jag nu missat.
Bra där.

Japp,
nu har jag också en mobil med abonnemang.
Telenorabonnemang. Ringer tydligen gratis till alla som har telenor,
vilket kanske inte är så många. Men, jag ringer gratis till brorsorna iaf,
om jag nu skulle vilja ringa dem.
Kamera har mobilen också,
och musik, och smsfunktion. Och så kan man till och med ringa med den.
Och allt detta för bara 0 kr.
Fast, sen kostar det pengar varje månad också,
men ändå. Jag har en ny mobiltelefon,
jag har kvar samma nummer. Telefonen är inte låst.
Mycket bra.


Och så är det sony ericsson också,
det betyder likadana menyer som på gamla telefonen.
Det betyder att jag slipper krångla med Nokia.

Funderar på om jag ska köpa mig en ny mobiltelefon,
en med abonnemang. Vågar jag det?
Jag som alltid haft kontantkort.
Vilket litegrann gör mig till en stenåldersmänniska.
Litegrann som att jag skulle använda uppringt internet istället för bredband.
(Jag börjar jobba igen imorgon, måste börja tänka i internetbanor igen)

Anledningen till att jag planerar att överge min kära gamla sony ericsson är att den,
när jag köpte den, var låst till vodafone. Vodafone blev telenor, nu är den alltså låst till telenor.
Jag tänkte att det inte gjorde något, tänkte att jag kunde överlista det och köpa mig ett australiensiskt vodafonekontantkort,
men se det går inte, fick jag förklarat för mig av en kille i telenoraffären.
Så, antingen låser jag upp telefonen för dyra pengar (400 kr eller nått sånt) eller så köper jag en ny.
Tror det lutar mot en ny telefon, en olåst sådan. Fast med telenorabonnemang.
Om man nu kan göra så. Återstår att se,
stan öppnar inte ännu på en halvtimme.

Träffade min medbrottsling Moa förut (om jag nu skulle få för mig att råna något och få sitta i fängelse skulle jag vilja göra det med henne)
Fikas skulle det göras,
och för en gångs skull kom jag ihåg mina rabattkuponger.
Fika 2 för 1 på waynes liksom.
Och, jag kände för att experimentera lite,
så jag beställde mig en chai latte.
(Kanske är jag den enda i världen som inte smakat det ännu)
Lät lite intressant sådär, latte med te istället för kaffe.
Smakade julafton, Fast en god julafton. Inte sådär köttbullar och skinka,
utan mer risgrynsgröt och lukten av glögg.

Jag skar mig igår,
det gjorde ont. Men,
jag fick åtminstone användning av mina födelsedagsplåster,
alltid något.

Note to self,
titta ALDRIG på ett halvt criminal minds avsnitt innan du åker ut till en ödslig, mörk plats utanför eneby för att hämta brorsorna efter fotbollsträningen. Och spela för guds skull inte läskig tysk musik i bilen medan du väntar.
Jag tror jag håller på att utveckla mörkrädsla.

Läste en gammal NT imorse,
(Orkade inte gå ut och hämta den nya, det var kallt ute)
I alla fall, fastnade i en artikel om färdtjänst,
och att samtalen till färdtjänst i Norrköping styrs om till personal i Moldavien.
Personalen där har bara läst svenska ett kort tag, för att kunna svara när pensionärer i Norrköping ringer.
Och genast kände jag mig elak, med tanke på att jag ringde färdtjänst i somras.
Kanske skulle jag frågat människan om Moldavien istället,
Har ni någon motvarighet till falukorv och dalahästar till exempel.
Och har ni osthyvlar?
Men istället tvingade jag människan att ringa tillbaka när hon tagit reda på svaret på min fråga.
Som förresten nog inte var särskilt lätt att svara på.
Stackars moldaviska kvinna.

I natt åkte föräldrarna utomlands,
(okej, begravning i Finland)
och lämnade mig och brorsorna ensamma hemma.
Vilket betyder att jag har makten,
trevligt.
Jag skulle i princip kunna hitta på massa dumma regler för dem,
men jag är snäll, så sånt gör jag inte.
Istället ska jag:
-Laga mat
-Diska
-Tvätta
-Handla

Torka bordet tänker jag dock överlåta åt någon annan,
finns det något värre än disktrasor?

Åkte in till storstaden idag för att handla lite nyttigheter,
dvs. inte kläder, utan andra saker jag säkert behöver till australien.
Hårsnoddar t.ex.
Inte för att de inte har sånt där,
(eller, vad vet jag, jag har ju aldrig varit där förut)
Men mest för att jag ska slippa springa och leta efter sånt när jag kommer dit.
Hårsnoddarna jag har nu har nämligen knappt någon resår kvar,
kanske är det därför jag inte har uppsatt hår just nu..


För tre minuter såg jag ut såhär,
trevligt va?

Imorse,
tidigt. Mycket tidigt var jag ute och sprang.
Det var kallt, mycket kallt.
Sådär så att man drog in händerna i jackärmarna och drog upp kragen så lång man kunde.
Och när man gör så kan man ju inte låta bli att bita på kragen.
Så springer man där, med armarna indragna i ärmarna,
ser ut lite som en pingvin.
En pingvin som biter i kragen på jackan.

Jag dör,
det är så vackert.
Kan inte fatta att om bara 29 dagar åker jag dit.
Nästan så att jag vill ta med mitt stativ och ta lika vackra bilder på Sydney by night.
Fast, det får såklart absolut inte plats i väskan.

Finns bara en sak att säga,
underbart!
Just nu det som spelas på repeat i mitt itunes,
MEW!
Zookeeper's boy, kan det bli bättre?

Tittar på fullpott, man ska se en bild som gömmer sig i en annan bild.
Klarar man det inte har man inte magiska ögon.
Jag har tittat på programmet i en timme nu,
jag ser absolut ingenting. Det är nog något fel på mina ögon.


Hittade en liknande bild någonstans ute på internet.
Det ska tydligen finnas en dold bild någonstans i den här bilden också.
Jag ser den inte.

Var på väg till badhuset idag,
och skulle just till att gå upp för trappan då jag snubblar till och plötsligt ligger på marken.
En gubbe på en stege ser allting och frågar,
"Hur gick det där då?"
Bra, svarar jag, det var en grop.
Jag ställer mig upp och går därifrån,
gubben tittar bort mot stället där jag ramlade.
Det fanns ingen grop.

Eftersom vissa tydligen tvivlar på att jag har bakat mina kakor själv lägger jag ut receptet.
Ni kan ju alltid testa att baka dem och se om de blir likadana som de här. Om inte är ni dåliga på att baka.

Cookies (ca 12-15 stycken)
100g smör
1dl farinsocker
1/2 dl ljus sirap
1 ägg
3dl vetemjöl
1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver)
1/2 krm salt
1tsk vaniljsocker
75g mörk choklad
3/4 dl sötmandel

Skär smöret i tunna skivor. Rör ihop smör, socker och sirap i en skål. Rör ner ägget i samma skål. Blanda mjöl, bikarbonat, salt och vaniljsocker i en annan skål. Rör sedan ner mjölet med de andra ingredienserna. Hacka choklad och mandel, blanda ner i skålen med allt det andra. Klicka ut smeten på en plåt. Stoppa in i den 175 grader varma ugnen och vänta 12-15 minuter innan du tar ut det.

Moa var här ikväll,
och tydligen kände hon för att testa mina parfymer.
Var och en för sig luktar de gott, men en blandning av alla är inte det trevligaste.
Mitt rum luktar just nu ungefär som parfymaffären på finlandsfärjan.
Jag vet inte om det är en lukt jag vill somna med.
(fast kanske den söver mig, som nån drog, kul isåfall..)

Lördagsfika,
baka cookies och lägga upp dem på ett kakfat.

Igårkväll skulle det varit filmkväll hemma hos Frida,
men filmkvällen blev istället håna-personalen-på-färjan-och-se-på-idol-kväll.
Och ärtligt talat, vad är grejen med färjanväktarens hår?
Långt, blonderat men kort på huvudet liksom.
Som någon sorts mystisk variant av hockeyfrilla.
Och, nu har jag sett på idol iår,
duktigt av mig, eller hur?
Blir nog troligtvis första och sista gången,
men ändå...

Läste Metro förut idag,
tydligen har det varit någon sorts bloggala igår.
Bloggawards, med ett eller två g, det är nog mindre viktigt.
Anledningar till att inte jag var bjuden?

1. Jag har nog aldrig visat upp mina skor och skrivit inköpställe under bilden. Inte heller priset för den delen.

2. Enda gången jag berättar om min sminkning är när jag exempelvis skriver om hur jag misslyckas totalt med den.

3. Jag har aldrig varit, kommer aldrig bli, drömmer inte om att bli modell.

4. Jag har ingen liten hund som jag kan stoppa ner i en väska när jag känner för det.

5. Mitt hår är inte fjortisblonderat (snarare gråaktigt) och inte roar jag mig med meningslösa videoblogginlägg heller, förutom här då.

Eller så är det kanske för att jag aldrig läser veckorevyn. Ja, så är det nog.

När jag var liten var jag inte rädd för mycket,
jag skrattade åt mormors ormfobi,
åt pappas spindelrädsla.
Jag sjöng och pratade oavbrutet,
någon scenskräck var det inte tal om för mig inte.
Men det fanns en sak som skrämde mig mer än något annat.
Mårran! När jag satt där hemma i soffan och såg på mumindalen kom plötsligt det stora, lila monstret och skrämde mig.
Vad är det för sätt? Förstöra muminmammans röda rosor och sno deras smycken.
Frysa saker gjorde hon också, den jäveln.
Jag kommer ihåg att jag drömde mardrömmar om den där Mårran som sakta vände sig om,
det knarrade i marken som hon frusit till is. Med en släpande röst sa hon "Jag kommer tillbaka.." om och om igen.
Jag var rädd för den gången hon skulle komma tillbaka. Ville att hon skulle hålla sig borta.


Mårran, en mycket otrevlig typ...

Ibland när jag inte har något att göra brukar jag tänka att, skulle jag äta nu skulle jag inte vara så uttråkad.
Småätande, tröstätande, äta-i-brist-på-annan-sysselsättning, första stegen till fetma, jag vet.
Men, laga mat brukar jag inte göra, det tar så lång tid.
(Jag vet, konstig logik, om jag ändå inte har något att göra kan jag ju likagärna laga mat)
Istället tar jag fram en burk honung ur kylskåpet, tar fram en sked och äter.
Aldrig mer än en sked, då tar den ju slut så fort.
Är det konstigt att äta honung så?
Jag har fått för mig det, så ibland, när någon annan är i köket, kokar jag te istället.
Tar en sked honung för att stoppa i mitt te,
(fastän jag HATAR sött te) och säger något i stil med,
"Nej, det blev alldeles för mycket honung", ser lite ledsen ut, och stoppar in skeden i munnen för att äta upp det överflödiga.
Sedan stoppar jag ner skeden med det lilla som är kvar av honungen i min tekopp och dricker sedan upp mitt te, medan jag tänker på hur mycket godare det hade varit om jag inte hade stoppat honung i.
Men allt för att verka normal, eller hur?
Kanske föddes jag i fel kropp,
kanske är jag egentligen en björn.

Ever seen Next on MTV? Seriously, that could to be the worst show ever.
I mean, something must definitly be wrong with the daters. Cause, why would anybody describe herself as "a piece of fine chocolate" or "a hot moccalatte" if she's normal? Or, maybe that's just the american style, maybe that's normal there. I don't know, but I do know that it would be really weird if I should start introducing myself in the same way.
Can't really compare myself with chocolate or latte, it would have to be something a bit whiter, like Vanilla Ice Cream. But, how hot is that? (Ice Cream is cold if you didn't know that already.) I could never be on next, but lucky, I don't have to.

By the way, it's only 35 days until I leave Sweden for Australia. That's the reason for this foreign language I've been using. Cause, I've heard that they don't speek swedish down under, odd as that may seem.

Kände för att sminka mig imorse,
bara för skojs skull.
Så, helt svart målade jag mig runt ögonen,
och toppade allt med knallrött läppstift.
Mestadels för att jag aldrig orkar sminka mig annars och därför kände för att övedriva.
Överdriva ordentligt.
Jag såg ut som en hora.
Tänkte tvätta bort det, men kom på den briljanta idén att gå ut och springa istället.
Och sedan duscha när jag kom hem.
För allvarligt, hur många människor är ute och går/springer klockan elva en onsdag?
Förvånansvärt många visade det sig. Mängder med kvinnor gick med barnvagnar framför sig.
Och där sprang jag, horan. Sprang mest och tittade ner i marken,
tänkte att det skulle dölja min hemska sminkning.
Det gjorde det nog inte.
Får väl hoppas att jag kunde glädja någon stackars mamma som varit uppe halva natten med sitt skrikande barn.
Alltid något.

Idag tog jag en tur till Folkuniversitetet och hämtade ut mitt engelskacertifikat som äntligen kommit.
(Bara sådär 4 månader efter att jag gjort provet)
Kanske kan vara bra att ha med till Australien,
om någon frågar om mina engelskakunskaper är det ju bara att trycka upp diplomet i ansiktet på dem.
Kanske är lättare att få jobb då,
(alltså, när jag har ett certifikat, inte om jag trycker upp ett papper i ansiktet på arbetsgivaren, det är nog inte det smartaste man kan göra)

Tänkte jag skulle ge High Fidelity en chans imorse,
fastän Jack Black är med.
(Kan vara min absolut hatskådis nummer ett)
Men herregud vilken tråkig film det var,
2 timmars sömnpiller ungefär.
Jag brukar gilla Nick Hornby, och eftersom han skrivit boken borde ju filmen vara bra.
Men så fel man kan ha.
Jag såg klart filmen ändå,
har man inte sett hela kan man inte klaga liksom.
Men eftersom jag nu sett filmen, från början till slut får jag klaga.
High Fidelity kan vara den sämsta filmen jag någonsin sett.
(Bortsett från den svartvita westernfilmen vi såg på engelskan för ett par år sedan, då det mest spännande var en gammal stol, och den dramatiska musiken som spelades varje gång stolen var i bild.)

Tydligen har använder man plastsedlar down under.
Känns som en bra idé,
då kan man, till skillnad från Sverige och papperssedlar, förverkliga drömmen och bada i pengar.
Självklart utspätt med vatten...

Lördagskvällen spenderades inte på något diskotek,
inte på bio, inte heller på någon fest.
Nej, lördagskvällen spenderades i missionskyrkan i Finspång med ett gäng finspångare.
Coolt ställe, vi spelade Rock band,
(fast, jag förstörde mest för alla andra, jag är nog den sämsta någonsin på det spelet)
Tittade på Karin, Klara, Sara och Olivias outsidersparodi på storbild,
åt sallad, spelade spel, innebandy och KILLERBOLL!
Precis sånt som man alltid gör i en kyrka.

Inte nog med att det togs bilder,
det filmades även. Nu har youtube äntligen bra material.
Och exklusivt nog får du ta del av det utan att behöva öppna en ny flik,
bara att klicka på play här nere och se piraten och andra udda varelser.
Bra va?

Att ha en dator med webbkamera,
som kan ta bilder med lusiga huset effekter är mycket bra.
Speciellt om man inte har någonting att göra medan muffinsen står i ugnen.

Jag vet inte vad ni gör klockan ett på en lördag,
men i Svärtinge är det i alla fall party!

Note to self: När du planerar att fickparkera nästa gång,
börja med att BACKA in, det går så mycket bättre.

En tanke bara,
Varför valde man att placera kyrkan på Svärtinges kanske lägsta punkt?
Runt omkring är det en hel massa backar,
hela Svärtinge består i stort sett av en massa backar.
Varför placerade man då kyrkan längst ner?
Är det så att det ska bli närmare för djävulen?
För det optimala för Gud vore väl att man placerade kyrkan så högt som möjligt,
så att det blir närmare för honom, han börjar ju trots allt bli gammal nu.

Kanske var rubriksättaren från Skåne...

Jag har upptäckt min nya drog,
te med mintsmak.
Som att dricka varm, flytande tandkräm.
Underbart!

Var på badhuset imorse,
måste ta slut på mitt kort innan jag åker utomlands.
Så, jag simmade en kilometer ungefär,
sen gick jag upp och duschade.
So far so good.
När jag skulle gå till skåpet, klä på mig och åka hem,
då får jag problem.
Vid mitt skåp står nämligen världens kanske tjockaste kvinna.
Naken var hon också. Funderade på vad jag skulle göra.
På något sätt känns det fel att prata med nakna, okända människor i omklädningsrum.
Så, jag stod kvar ett tag, hoppades att hon skulle flytta på sig.
Det hände inte. Efter ett tag kände jag mig ganska dum som bara stod där,
så jag gick och duschade igen, duschade överdrivet länge.
När jag kom tillbaka var kvinnan borta.
Och så var det problemet ur världen.

Jag saknar mina monsterkompisar,
vet ni inte om att det är dumt att flytta till London när jag är kvar i Norrköping?






Monstertröjan ska inte användas ensam, blir helt fel.
(Ser ni inte hur ledsen jag ser ut då?)

Tänkte gå runt strömmen och fota en hel massa höstbilder,
men extrabatteriet låg hemma,
och battriet i kameran var nästan dött.
Men men, ett par höstbilder fick jag i alla fall..

Dagens träd: Höstigt


Dagens vass: bredvid vatten


Dagens Emelie: Stickad på stranden


Dagens teorilektion: Huvudled


Dagens väder: sol

Moa ringde mig nyss från ett hotell i Sverige,
(vart vet jag inte riktigt)
Hon kom inte ut på internet och behövde min specialhjälp.
Kändes litegrann som att vara tillbaka på teliasupporten,
förutom att jag varken hade headset, mallar och specialprogrammen.
Till på köpet har människan vista. Vet folk inte hur hemskt vista är? Att det borde utrotas från jordens yta?
Kan inte säga att min specialhjälp var till särskilt stor nytta för Moa,
hur vi än försökte kom hon inte ut på internet.

Men men, ingen större fara med det,
tydligen finns det en hotelldator i receptionen,
en dator enligt Moa fulladdad med porr.

För övrigt är det nu tre veckor kvar tills jag åter igen är tillbaka på telia support,
känns bra med lite pengar, och att träffa alla igen.
Och det är 46 dagar kvar tills Moa och jag åker till Sydney,
det ni.

Saker jag har gjort idag:

-Sett Patrik 1,5 med Moa på bio. Riktigt bra film, kan nog påstå att det är den bästa svenska filmen på länge. Just nu kan jag faktiskt inte komma på någon bättre svensk film, men å andra sidan kan jag inte komma på någon svensk film överhuvudtaget.

-Krockat bilen. Mycket duktigt av mig. Eller, krocka och krocka, jag backade in i vår andra bil litegranna. Så, nu har båda bilarna lite repor. Men, det är inte så farligt, syns knappt. Pappa ska dock få det reparerat, och med vår underliga försäkring kommer det tydligen inte ens kosta oss något. Inte ens självrisk. Bra försäkring, bra för mig.

Jag har någon i min msn-lista jag inte vet vem det är,
och människan är aldrig inloggad heller, så jag får aldrig en chans att fråga.
Förrän igår. Då loggade människan in och jag frågade "Vem är du?"
"Jag är din överman" får jag till svar.
Min överman? Vem är min överman?
Nått bättre svar fick jag inte, människan loggade ut sedan.
Som tack lägger jag ut adressen här,
[email protected] heter människan.
Om alla lägger till adressen kanske vi får reda på vem det är,
eller så får människan så många förfrågningar att datorn sprängs.
Hade också varit lite roligt.

Mannen hade inte en chans,
Är det bara jag som tycker det ser ut som en älg? Eller kanske är mannen bara väldigt hårig...

Moa ville att jag skulle blogga om de sju dödssynderna,
(hur man nu gör det på ett bra sätt)
Så, jag får väl göra ett försök, i form av en lista.
Så här har ni anledningarna till varför jag inte kommer till himlen.

Högmod: Ibland brukar jag ha alldeles för höga tankar om mig själv. Om jag ser någon misslyckas kan jag tänka, "det där hade jag klarat lätt". Självklart är så inte alltid fallet, självklart kan jag inte allt, självklart klarar jag inte allt. Men, ibland känner jag så. Tydligen är det ett tankesätt som inte är acceptabelt.

Girighet: Okej, nu blev det svårare. Jag är ganska sparsam, slösar inte pengar i onödan. Men girig? Skulle väl isåfall vara de gånger mamma gett mig parkeringspengar men jag istället parkerat på gratisparkeringar och använt pengarna till annat.

Vällust: Tydligen är motsatsen till vällust kyskhet och att vara nunna. Enligt Gud ägnar jag mig nog för mycket åt vällust, då jag faktiskt inte bor i ett kloster och går klädd i ett heltäckande svart skynke.

Avund: Om någonting inte går som jag vill känner jag ofta avund mot de som lyckas. Jag är bra på att vägra inse att saker faktiskt beror på att det är jag som är sämre än andra. Jag vill gärna se det som att någon driver med mig, att jag skulle ha extrem otur, isället för att acceptera att andra faktiskt är bättre än mig. Just nu känner jag dock avund mot människor som har kommit på vad de ska göra av sitt liv, för det har inte jag.

Frosseri: För ett par år sedan var jag och brorsorna i Finland, landet där glass är extremt billigt. Vi tog cyklarna och åkte upp till Westerbacks affär. Där köpte vi en varsin glasstrut för ungefär 3 kronor. Vi satte oss utanför affären och åt upp glassen. När den var slut cyklade vi de 200 metrarna det är till nästa affär. Där köpte vi en till glass och ett varsitt wienerbröd som vi sedan åt upp på trappan till affären, innan vi slutligen cyklade hem till mormor och åt mat.

Vrede: Jag är inte bra på att bli sådär ordentligt arg. Kanske är jag för känslokall eller något, men det är svårt att få mig så upprörd. Visst kan jag bli sur på småsaker, ganska ofta till och med, men det går över ganska snabbt. Det är ju inte som att jag blir arg på något och går runt och skjuter ihjäl folk eller kapar ett flygplan för det. Men igårkväll när Djurgården gjorde mål på IFK var jag inte glad. Hade de inte kunnat låta det vara 1-0 och ge IFK tre poäng?

Lättja: Äntligen min dödssynd. Att vara lat har litegrann blivit min grej nu i min arbetslöshet. Jag vet att jag borde träna oftare, borde städa eller i alla fall ringa runt till ställen och söka jobb. Men istället sitter jag här framför datorn och gör i princip ingenting. Ibland känner jag att jag borde ta tag i det, gå ut och springa, åka till badhuset. Vilket jag även gör då och då, och känner mig duktig för ett tag, innan jag sjunker tillbaka i lättjan. Att inte ha ett jobb för tillfället får mig alltså att synda.

Underliga tankar kristendomen har, livet skulle bli extremt tråkigt om alla följde reglerna fullt ut. Men, det är väl så det ska vara, grått, tråkigt och trist. Känn er fria att sno min lista och berätta om era dödssynder, kanske det blir som någon slagt bikt som ger en guds förlåtelse eller nått sånt.

Klippte håret idag
(blev inte alls som på bilden under, utan precis som vanligt, fast lite kortare)
Sedan blev det fika med Jenny,
eller...fika och fika, woktime blev det.
Nästan samma sak.
Efter detta blev det lite tittande i leksaksaffär,
maskeradkläder och grejer.
I alla fall, är det inte halloween snart?
Vill ingen fixa en halloweenfest och bjuda mig?
Jag vill klä ut mig, jag vill sitta och pyssla med den perfekta dräkten ett par dagar.
Jag vill vinna pris för min förklädnad.

Ska klippa håret idag tänkte jag,
så jag fixade lite före-efterbilder i photoshop.
(och med datorns kamera som jag nu har fått att fungera)


Innan jag klippte mig hade jag långt hår och var helt uttråkad..


Efterråt var jag mycket glad och hade kort rött hår (och mycket konstig hud och tröja, tack för det kloningsverktyget)

Tror nog inte att frisören ska få äran att klippa mig kort och färga håret rött. Behåller nog mitt grå/guld/blond/råttfärgade hår ett tag till. Och längden också för den delen.

Efter min makeover ska jag träffa Jenny,
det var länge sedan!

Jag har precis bakat klart, kokat kaffe,
stoppat in formarna med moussaka i ugnen.
Efter detta har jag städat köket.
Verkligen hela köket. Jag har diskat kastruller, skålar, plastbunkar.
Jag har torkat bänkar och golv.
Då kommer brorsan hem,
ska hälla upp kaffe, och samtidigt kasta kaffesumpen.
Men tror ni han kastar den i sopkorgen?
Nej, rakt på mitt nystädade golv.
Mycket bra.
Nu är det bror som torkar och dammsuger golvet.